Piracicaba House är ett spektakulärt hus, beläget nära staden Piracicaba och ritat av den brasilianska arkitekten Isay Weinfeld. I huset bor tre generationer under samma tak.
Den här nya privatbostaden ritad av den hyllade brasilianska arkitekten Isay Weinfeld har allt man kan förvänta sig av en avkopplande brasiliansk förortsoas med sin avskilda tomt, sina långa vyer och makalösa pool med skimrande vatten, men den är så mycket mer än så. Beläget nära staden Piracicaba i norra delen av delstaten São Paulo och cirka 250 kilometer från den livliga brasilianska metropolen, har detta stycke modern arkitektur också begåvats med en unik enande kraft. Det fungerar som en mötesplats för en utökad familj, vars vardagsliv och arbete tvingar dess medlemmar att tillbringa mycket tid långt ifrån varandra, utspridda i olika delar av São Paulo.
– ”Piracicaba House” har ritats på uppdrag av en kund med två vuxna barn och barnbarn, förklarar Weinfeld.
– De lever alla i São Paulo men har familj som de ofta besöker på landsbygden, så därför ville de ha ett hus där de kunde samlas och träffas bekvämt.
Han hade inte tidigare träffat kunderna, men de kände däremot väl till Weinfeld - hans omfattande, modernistiskt influerade arbeten är internationellt kända, ett flaggskepp för modern brasiliansk arkitektur. Hans arbetssätt är sprunget ur behovet av att smälta samman en bekväm, modern livsstil med funktionalistiska ideal genom en regional tolkning av The International Style.
Bland Weinfelds många referenser märks Fasano Hotel i São Paulo och en rad andra hotell, restauranger och privata hus i både Brasilien och utomlands.
Arkitekten och kunden fann snabbt varandra och arbetet fortskred snabbt framåt. Eftersom Weinfeld fick fria händer av sin kund, som själv följde ritnings- och byggprocessen med stor entusiasm och delade med sig av värdefull input, utvecklade sig projektet med raska steg och organistiskt till ett av Weinfelds mästerliga utformade verk. Projektets ritningsarbeten och inledande samråd påbörjades i oktober 2005 och i oktober 2008 inleddes arbeten på plats. Mindre än ett år senare var huset klart för att ta emot sin första släktträff.
Ett snabbt besök väcker säkert en hel del avund även hos den mest blaserade besökaren. Trots det medger Weinfeld att även det här projektet haft sina utmaningar. Den största har varit terrängen. Tomten ligger i en kraftig sluttning med betydande höjdskillnader. Lösningen blev att sprida ut boytan över tre våningar. Våningarna har staplats skickligt ovanpå varandra i en i plan vinkelrät struktur. Denna intelligenta lösning är både ett subtilt sätt att hantera den besvärliga sluttningen samtidigt som den ger tillträde till trädgården från alla tre nivåer.
Byggnaden har orienterats i nordläge för att ta vara på så mycket som möjligt av det naturliga solljuset. Den nedre våningen står delvis under marknivå. Här återfinns husets lagerlokaler, tekniska utrymmen och garage.
Bottenvåningen är byggd utifrån en L-formad planlösning och nås via en ramp som slingrar sig upp från gatan nedanför. Våningen rymmer vissa personalutrymmen samt det största vardagsrummet och matplatsen - den senare är helt inglasad med utsikt över trädgården, (ritad av landskapsarkitekten Isabel Duprat). Eleganta MF5-fåtöljer från Etel Interiors har placerats intill en Suite-3-soffa från Dpot och ett lågt Mezanino-bord från Ovo. Det varma träbordet Branco & Preto för middagsbjudningar från Etel Interiors är ett konstverk i sig, komplett med ett antal Marta-stolar från Dpot.
Vänd mot poolen förenar det öppna vardagsrummet ute och inne genom en uppsättning av breda skjutdörrar och ett trädäck som leder till vattenkanten, kantad av Ayty 4802-stolar från Saccaro. Gatsidan är avskärmad från solen och skyddad från nyfikna blickar genom ett skuggande system av stora, vertikala betongplattor i ett lekfullt oregelbundet mönster längs den främre fasaden.
Sist men inte minst slungar sig övervåningen i 90 graders vinkel ned från sin bas och ”kragar” ut mot trädgården. Den motsatta änden av huset vilar högst upp på denna sluttande plats. Övervåningen rymmer familjens sovrum och en informell soffgrupp som öppnar sig ut mot en stor träbeklädd terrass över sittgrupperna och matplatsen.
– Alla möbler är antingen noggrant utvalda eller speciellt utformade för detta hus. Givetvis i nära samarbete med kunden, säger Weinfeld.
Arkitekten har själv skapat några av huset ”signalmöbler”, till exempel sängens huvudgavel och skrivbord-soffa-kombinationen i ett av sovrummen, subtilt parad med en Esteirinha-stol, ritad av Charles Eames.
Det huvudsakliga byggnadsmaterialet är betong - en av Weinfelds favoriter - men det innehåller en stor variation material när det gäller finish och inredning, alltifrån sten för de nedre ytterväggarna till aluminium för pelare och räcken, macchia oro-marmor i badrummet och träslaget ipê i trädäcken samt inslag av cederträ.
Det är en slående sofistikerad balans som gör ”Piracicaba House” så imponerande och som också understryker den stora personkemin mellan kunden och arkitekten. Dramatiskt, skulpturalt och tillräckligt modernt för att hantera platsens geografiska komplexitet är detta hus samtidigt anpassat för kvalitetsfamiljetid – ett ideal för sydamerikansk avkoppling. Det är ingen dålig bedrift och en som verkligen är till Weinfelds belåtenhet.
– Om jag skulle rita om det i dag, om jag vara tvungen att göra om det igen, skulle jag inte ändra en enda sak, säger han.
