Sista dagen på årets stora italienska möbelevent ”Salone del mobile”. Vad har vi lärt oss? Att det som alltid är allra bäst att vara där, uppleva ljus, ljud, dofter och alla människor som möts , skiljs åt och återser varandra. I brist på att vara där får vi ibland nöja oss med smulorna från mässans bord i form av pressreleaser, bilder och annat som vi kan komma över. Vi suger i oss som svampar och hoppas att vi har möjligheten att närvara vid nästa års mässa.
Möbler och ljus
Möbler på mässan då? Jo det var självklart så att det vimlade av möbler på Milanomässan. Men även belysning, mattor och annat. Vi har på inredningsnyheter noterat att Ateljé Lyktan ställde ut bland annat armaturen Eagle, att Kasthall ställde ut mattor, att Brühl ställde ut soffan Muskat och att Flexform ställde ut soffan Lario. Det är bara några av de russin vi under veckan plockat ur mässkakan.
Men i många fall är det närvaro på mässan som är det som gäller för en designtörstande. De pressmeddelanden som kommer i relation till mässan handlar påfallande ofta om inbjudningar till event på plats. Då får de flesta av oss blott sukta och längta utan vare sig bokad flygbiljett eller hotell. Under de veckor som kommer nu kommer vi förstås i efterdyningarna av mässan se mer av de produkter som möbel- och belysningsföretagen lanserade på mässan, det är helt säkert.
Och kanske är det en bra sak, att hinna reflektera en stund och ta in informationen om allt det spännande nya lite pö om pö?
Minnen och retro
En del saker som ställs ut på mässor är också saker vi redan känner till då de är lanserade innan. Andra saker som brukar uppmärksammas är jubiléer. Då är det själva minnet vi hyllar och det kan vi göra i godan ro. Exempelvis noterade en av våra dagstidningar att Artek på mässan uppmärksammade den finske designern Tapio Wirkkala som föddes för jämnt hundra år sedan. Att retro ibland är framtiden, även på alla mässor, är tydligt.
Kanske är det dock lite tveksamt att Cassina, som äger rättigheterna till alla Le Corbusiers möbler, hyllar honom via att påminna om att han för femtio år sedan gick i sjön? Att dessutom kalla honom schweizare är förstås också ett tveeggat svärd. Visserligen föddes legendaren i Schweiz, men blev fransman redan 1930. Vi kanske borde fira denne man 2017, då det då är 130 år sedan han föddes?
Milanomässan föddes 1961. Nästa år fyller den 55 – Det ska vi förstås fira!
