Vestre gör världens första bänk tillverkad återvunnen havsplast

Foto: Vestre

Tidigare i år tog Vestre initiativet till att gå in i företaget Ogoori, vars mål är att städa upp våra hav från plastsopor och återvinna plasten för användning i designmöbler. Nu presenterar Vestre bänken Coast, som är helt och hållet tillverkad av ägarlös havsplast som Ogoori samlat in, och som Vestre hyr av Ogoori.

Att återvinna och omvandla havsplast till designmöbler är en både komplex och tidskrävande process som kräver stora resurser. Coast är Vestres första lysande exempel på vad som faktiskt går att åstadkomma genom att inte bara samla in havsplast, utan också använda den till något helt nytt. Bänken, som är den första i sitt slag i världen, är designad av Allan Hagerup som tidigare skapat bland annat serierna Kong och Dialog för Vestre.

– Det är ett inspirerande och passionerat uppdrag att designa en bänk där du använder plast som plockas upp från stränder med hjälp av volontärer. Därför känns det mycket bra att ha skapat den första bänken i detta material för Vestre, och bidra till en hållbar utveckling med en produkt som kommer att vara tillgänglig för alla, säger Allan Hagerup.

 

bild
Foto: Vestre

Coast är tillverkad av varmgalvaniserat och pulverlackerat stål med sittytor tillverkade av plast som plockats upp från norska stränder, där den ägarlösa plasten ansamlas och förstör natur och naturliga kretslopp. Coast är en solid bänk som är skapad för att tåla utomhusbruk i havsmiljöer. Allan Hagerup förklarar att projektet till stor del har handlat om själva plastmaterialet och historien bakom det. Detta har styrt både formuttrycket och designprocessen. Den cirkulära ekonomin med återanvändning av material – i det här fallet material som så tydligt har avvisats av samhället och inte återfinns i kontrollerade kretslopp – har också stått i fokus genom hela arbetet.

– För att visualisera detta kretslopp var det naturligt att skapa en produkt som står i kommunikation med havet. Coast är tänkt att placeras på en brygga i ett hamnområde eller ett stenblock i en skärgård, så att du kan sitta på bänken och blicka ut över havet, säger designern Allan Hagerup.

Plastens historia återspeglas också i hur bänkens form har lånat motiv och teman från den marina miljön. Framifrån kan konturerna av skrovet på en båt skönjas, och plastdelarna ligger nedsänkta i rad i den skyddande stålramen och ger intrycket av att flyta på ytan. Stålramen sträcker sig uppåt på tunna ben och lyfter upp plastmaterialet på en piedestal. 

– Formuttrycket har hållits så enkelt som möjligt så att det inte tar fokus från havsplasten, säger Allan Hagerup. 

Utmanande material
I ett första skede har Vestre tillverkat en prototyp av bänken. Eftersom råmaterialet inte är nytt och inte lika högkvalitativt som ny plastråvara, följer därefter testning av till exempel toxicitet och UV-slitage, med målet att lansera Coast i limiterad upplaga på marknaden under 2021.

– När materialet är av ojämn kvalitet är det viktigt att tänka på vad som händer med plasten över tid i utomhusmiljön. För att förhindra söndervittring måste plastdelarna bytas ut med jämna mellanrum. Antingen genom ett slags pantsystem eller genom ett hyresavtal med regelbunden service från Vestre. Ramen är därför utformad så att det är enkelt att byta ut plastdelarna vid behov. Givetvis återvinns den använda plasten på nytt och förvandlas till nya produkter, förklarar Allan Hagerup.

Samarbete grunden för Ogoori
Vestre bedriver arbetet med Ogoori i samverkan med flera aktörer som på olika sätt bidrar till att möjliggöra projektet, däribland den cirkulära möbeltillverkaren Ope, miljöaktivisten Rune Gaasø och organisationen In The Same Boat, vars volontärer hjälper till att samla in stora delar av havsplasten. Spårningen av plasten och dess ursprung sker med hjälp av blockkedjeteknik från Empower.

Tack vare alla dessa aktörers unika bidrag och åtaganden kan Ogoori erbjuda marknaden en spårbar plastråvara med upphovsgaranti – och det av 100 procent ägarlös havsplast. Plastråvaran bär också på en stark berättelse om tron på att göra världen bättre genom samarbete, gemenskap och personligt engagemang – och där varje liten plastbit har lyfts upp av frivilliga eller professionella strandstädare, så att den inte ska skräpa ned, förorena, ätas eller brytas ned till mikroplast i framtiden.

 

bild
Foto: Vestre

Havsplast – ett globalt problem
Det vanligaste skräpet på stränder och i haven är plast. I våra hav flyter det runt över 150 miljoner ton plast, och varje år ökar mängden plast med mellan 5 och 13 miljoner ton. Samtidigt återvinns alldeles för lite plast – i Europa bara en knapp tredjedel av det årliga plastavfallet på cirka 27 miljoner ton. Organisationen Håll Sverige Rents mätningar på svenska stränder visar att ungefär 70 procent av skräpet är tillverkat av plast. I Medelhavet, som är ett innanhav med mycket industrier, intensiv fartygstrafik och 200 miljoner turister varje år, är hela 95 procent av skräpet på stränderna och i vattnet av plast.

Ofta är skräpet sådant som bara använts en enda gång, som godispåsar, sugrör och plastkorkar. Majoriteten av allt skräp som finns i havet har slängts på land och förts till havet med regnvatten, vindar och floder. I havet sönderdelas plastskräpet långsamt till mindre delar och blir till slut till så kallade mikroplaster, som inte bryts ned på flera hundra år utan finns kvar i havsmiljön och söker sig högre upp i näringskedjan.

Att världens hav är massiva plastsoptippar är något som allvarligt påverkar djur- och växtliv. Valar, sälar, sjöfåglar, sköldpaddor och många andra djur fastnar i skräpet och drunknar, svälter ihjäl eller skadas svårt. De djur som äter plastskräp kvävs eller får inre skador, och plastbitarna kan ge dem en falsk mättnadskänsla som gör att de i själva verket svälter. 

Enligt WWF uppskattas 90 procent av världens sjöfåglar ha fragment av plast i magen och 18 procent av all tonfisk och svärdfisk har plastskräp i magen – mestadels cellofan och PET. Även plankton är på många platser extremt förorenade till följd av plast. Många fiskar och andra havsdjur misstar dessutom mikroplaster för plankton och äter av misstag den skadliga plasten i jakten på mat. Plastskräp i havsmiljön innehåller också organiska föroreningar som bekämpningsmedel, ftalater, PCB och bisfenol A. Plastföroreningarna kan störa viktiga biologiska processer och orsaka leverskador eller hormonstörningar.