Textiliernas största klimatnytta sitter i livslängden. Egenskaper som slitstyrka och färghärdighet väger ofta tyngre än val av enskild fiber när man ser till hela livscykeln. Det mest hållbara man kan göra är därför att förlänga livslängden på textilier som används i offentliga miljöer. Faktorer som högkvalitativa fibrer, tillgång till reparation och möjlighet att byta ut slitna delar är exempel på faktorer som förlänger textiliernas livslängd i offentlig miljö. Samtidigt växer en helt ny cirkulär textilindustri fram i Sverige.
Text: Annika Wihlborg
–Utvecklingen går snabbt vad gäller hållbara textilier för offentlig och kommersiell miljö. Den hållbara och cirkulära utvecklingen är långsiktig och drivs dels av textilföretagen själva, dels av offentliga upphandlingar och dels av kommande hållbarhetslagstiftning från EU. Många svenska textilproducenter ligger redan i framkant i den här utvecklingen, säger Ulrika Simonsson, hållbarhetsansvarig på Teko, Sveriges Textil- och modeföretag.
En ny typ av cirkulära textilföretag växer fram
I Sverige finns många små och medelstora textilföretag. Många av dem har redan börjat att implementerat ekodesign, vilket i sin tur innebär att textila produkter ska ha en design som främjar en lång livslängd och enkelt ska kunna repareras, återbrukas och återvinnas. Samtidigt växer en ny typ av textilindustri fram med fokus på cirkulära affärsmodeller. Det finns redan idag företag som prövar nya cirkulära affärsmodeller genom att till exempel samla in och rekonditionera textila möbler som används i offentlig miljö. Det finns även aktörer som undersöker hur ett återtag på textilier som köpts in via offentlig upphandling och nått sin fulla livslängd kan cirkuleras.
Ökad efterfrågan på textila material av ull, hampa och cellulosa
Kemikalieförbrukning, elförbrukning och vattenförbrukning i samband med tillverkning är de tre faktorer som har störst klimatpåverkan i samband med tillverkning av textilier. Många tillverkare arbetar därför aktivt med just dessa tre faktorer. Ytterligare exempel på sätt att minimera klimatpåverkan är att printa trycket på textilierna, vilket minskar vattenförbrukningen, eller att återvinna processvatten i högre grad.
–Svensk textilindustri är generellt sett duktig på att skapa textil design av hög kvalitet och med lång livslängd. Framöver ser jag framför mig en ökad efterfrågan på svenska biobaserade och innovativa textila material av exempelvis ull, cellulosa eller hampa. För närvarande blåser bland annat nya vindar vad gäller ull, vi har bland annat fått en ny ullstandard som ska göra det lättare att köpa in hållbar ull, säger Ulrika Simonsson.
Krävs ökad efterfrågan på innovativa svenskutvecklade textila material
Hennes råd till den som vill köpa in hållbara textilier till offentliga miljöer är att söka efter en leverantör som gör det enkelt att rengöra och reparera textilierna vid behov. För att få cirkulära affärsmodeller att fungera krävs en ökad efterfrågan på innovativa och gärna svenskutvecklade textila material, så fråga gärna om leverantörerna kan erbjuda det. Säkerställ att materialen kan cirkuleras och återvinnas. Jämför också vilka certifikat olika textilleverantörer har, exempelvis GOTS, OEKO-TEX och EU:s Ecolabel.
Den strängare EU-lagstiftning som väntas inom kort innebär att varje textilprodukt behöver ha ett digitalt produktpass som gör att man kan följa produkten från råvara till återbruk. Enligt Ulrika Simonsson är de flesta svenska textilföretag positivt inställda till det nya regelverket, men det är viktigt att det inte blir administrativt betungande för branschens många små och medelstora aktörer.
