En studie från KTH och Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, har undersökt hur olika typer av kontorsmiljöer påverkar det psykosociala klimatet och den emotionella hälsan hos kontorsanställda. Resultaten visar att kontorsdesign kan ha betydelse för relationer mellan kollegor och arbetsklimatet.
Många organisationer har fortfarande utmaningar med att få medarbetare att återvända till kontoret efter pandemin. I ett arbetsliv där anställda kan välja arbetsplats spelar kontorets utformning en viktig roll även för medarbetares emotionella hälsa. Studien fokuserar på ett område som tidigare inte har forskats omfattande – hur den fysiska kontorsmiljön påverkar den psykosociala arbetsmiljön.
Studien genomfördes av arkitekt Christina Bodin Danielsson vid KTH och professor Töres Theorell vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.
– Våra resultat visar att valet av kontorsdesign påverkar arbetsplatsklimat och relationerna mellan kollegor. Detta kan i sin tur förklara de skillnader i känslomässig hälsa – mätt som emotionell utmattning – som vi såg, säger Christina Bodin Danielsson, forskare inom arkitektur vid KTH.
Resultat kopplade till kontorsdesign
Studien visar att det psykosociala arbetsklimatet och det emotionella välbefinnandet varierar mellan olika kontorsdesigner:
- Cellkontor (eget rum): gav bäst resultat för nästan alla psykosociala faktorer, vilket kan förklaras av större upplevd kontroll.
- Delade kontor (2–3 personer per rum): bedömdes som mest fördelaktiga när det gällde psykologiska krav, eftersom socialt stöd från rumskamrater var högre.
Studien identifierade också skillnader mellan män och kvinnor:
- Män i hot-desking-kontor (aktivitetsbaserat kontor utan fast arbetsplats) rapporterade störst problem med både psykosocial arbetsmiljö och emotionell utmattning.
- Kvinnor i kombikontor, där grupparbete är vanligt, skattade psykosocial arbetsmiljö som lägst och rapporterade mest emotionell utmattning i små öppna kontor.
– Dessa insikter är viktiga i ett arbetsliv där arbetsgivare behöver skapa kontor som både stöttar välmående och som lockar medarbetare att vara på plats, säger Christina Bodin Danielsson.
– Jag tycker generellt att företag är för trendkänsliga när man utformar sina kontor. De borde istället se till organisationens behov och till vad forskningen säger om olika typer av kontor och deras påverkan på arbetsmiljön och välbefinnandet, säger Christina Bodin Danielsson.
Metod
Studien baseras på data från 4 352 svenska kontorsanställda som arbetar i sju olika typer av kontorsmiljöer. Forskarna genomförde en multivariat regressionsanalys där män och kvinnor analyserades separat. Analysen justerades för bakgrundsfaktorer som ålder och utbildningsnivå.
