Framtiden kräver attraktiva kontorsmiljöer som berör

Kontoret i Malmö är gestaltat för att maxa kreativiteten och de sociala interaktionerna. Foto: Felix Gerlach

Vad är ett hållbart kontor? Är det rimligt att ha en egen kontorsplats och samtidigt arbeta hemifrån? Hur påverkar gestaltningen kreativitet och effektivitet? 

Spotify har börjat avveckla flera av sina lokaler i Stockholms innerstad för att spara kostnader och erbjuda distansarbete efter covidpandemin, enligt rapporter från Fastighetsvärlden. Denna utveckling har satt fokus på diskussionen om kontorets framtid. Att arbetsgivare förväntas tillhandahålla kontorsplatser för anställda som arbetar hemifrån skapar ekonomiska och klimatmässiga utmaningar, då detta leder till dubbla arbetsplatser och ökad yta med tillhörande klimatavtryck.

– Det fanns en föreställning under pandemin att kontoret skulle förlora sin mening. Men jag tror inte att kontoret är dött. Det har tvärtom aldrig varit så betydelsefullt. Men det bygger på att man kan skapa attraktiva miljöer som berör, menar Anders Eriksson Modin, arkitekt med ansvar för affärsområde kontor på FOJAB och hållbarhetschef.

Anders anser att det inte är bra att tvinga tillbaka medarbetarna till kontoret. FOJABs kontor i Malmö, Trikåfabriken, är designat för att främja kreativitet och sociala interaktioner, med strategiskt placerade mötesplatser och flexibla arbetsområden.

– Du kan få en enorm hävstångseffekt och öka effektiviteten i organisationen genom att utforma lokalen på rätt sätt, säger Anders.

Framtidens kontor innebär också i större grad att utgå från det befintliga som redan finns. Den gamla lösningen att riva och bygga nytt håller inte längre.

– Visst kommer vi att bygga nya kontor i framtiden, men inte i samma utsträckning. Vi behöver utveckla attraktiva lokaler i det befintliga beståndet. Det kan vara en utmaning, för en stor del av dagens bebyggelse är faktiskt inte speciellt attraktiv, säger Anders och pekar på exempelvis låg takhöjd, bristande teknisk standard, trista materialval och dåliga lägen.

Lösningen på det är transformation och att hitta ett nytt innehåll som passar byggnaden.

– Bostäder fungerar bättre med låga takhöjder. Eller kanske hotell, eller en logistikcentral. Tar man bort ett bjälklag har man istället väldigt höga rum som kan bli ett bibliotek eller en konsertsal. Det handlar om att se bortom utmaningarna och omfamna förutsättningarna. 

Men renovering istället för rivning kan ställa renoveraren inför ett dilemma.

– Så fort du ska renovera något är det nyproduktionsskrav som gäller. Brandreglerna ska vi förstås inte ifrågasätta, men ska vi verkligen behöva riva ut en hel kontorsinredning från 1960-talet för att dörröppningarna är några centimeter för smala, säger Anders.

Han önskar att det fanns en rimlighetsklausul i Boverkets regler för ombyggnationer.

– Bara för att man uppfyller alla krav blir det inte automatiskt ett bra hus, påpekar Anders. Vi använder ibland ordet checkboxarkitektur. Det är vårt ansvar som arkitekter att se till att inte bara bocka av kraven utan också ha en idé om vad huset är till för, vad nyttan är för dem som visats där och hur byggnaden kan leva länge. Då blir det hållbart på riktigt.

b
Anders Eriksson Modin. Foto: Fojab