En övergiven ruin med två väggar i uselt skick. Takbjälkar som kollapsat över ett hönshus. Gamla fläderträd som växer i rasmassorna. Perfekta ingredienser för att bygga ett toppmodernt hus där ljuset och känslan är viktigast.
Vi kör runt med arkitekten Jesus Castillo Oli bland de små byarna mellan Palencia och Santander i norra Spanien.
Runt omkring i hela området har han skapat sitt eget arkitektuniversum som blivit känt runt om i världen. Han tror att framtiden måste involvera det förflutna. En arkitektur för alla sinnen.
Långt från de spektakulära verk skapade av Hadid, Calatrava, Foster eller någon av de andra stora arkitekterna. Småskaligt men ändå nyskapande.
I de små byarna med traditionella stenbyggnader i romersk stil, har han klivit in och skapat nya, moderna livsrum. Bevarat de gamla stenarna och trädetaljerna som ibland är flera hundra år gamla.
Efter en rundtur till sju av hans skapelser anländer vi till den lilla byn Pomar de Valdivia.
En gammal ruin, två gamla murar kvar och inuti en modern ljus glasbyggnad. En komplicerad konstruktion, både han och ägarna ville behålla de gamla träden som växte under rasmassorna.
– Träden var där när vi kom, de var i själva verket hyresgäster i huset. Kontrasten med resterna av stenväggarna ledde till att vi skapade några uteplatser runt träden så att de kunde integreras visuellt inomhus, säger Jesus Castillo Olí.
Ägarna, affärskvinnan Mar Cruz Cañadas och förläggaren Juan Luis från Madrid, sökte en lugn plats i området med bra utsikt. En magisk plats, en plats som uttryckte något speciellt.
– Vi letade efter en liten by i det här området och placeringen nästan utanför byn var perfekt för oss, säger Mar Cruz Cañadas.
Huset var i mycket dåligt skick. Tak och bjälkar hade fallit in, väggarna var illa skadade, under många år hade huset utsatts för regn och snöoväder utan något skydd.
– Det är som att laga god mat. Om du har de rätta ingredienserna från början är det lättare att lägga till nya kryddor och skapa något nytt och spännande. Husen måste leva i det 20de århundradet, men ändå behålla sin historia, säger Jesus Castillo Oli.
Ägarna av huset i Pomar de Valdivia (86 invånare) hade ingen relation till sitt nya hus.
– Inte alls. Den enda relation vi hade när vi köpte "huset" var att min syster ägde ett hus i nästa by, säger Mar Cruz Cañadas.
Det utmärkta läget på tomten, vegetationen på och runt ruinen, förvandlade platsen till en magisk plats omgiven av mystik.
Denna metamorfos var den främsta attraktionen till varför ägarna köpte fastigheten.
– Det var ett av de svåraste projekten vi genomfört rent tekniskt. Alla var överens om hur träden skulle växa mellan rummen, omgivna av glas. Men det behövdes många beräkningar för att få det att fungera, säger Castillo Olí.
Att bygga ett spännande hus kräver tre personer, arkitekt, ägare och byggare, enligt Castillo Olí. Alla måste arbeta tillsammans. Man behöver inte tänka på samma sätt, nästan tvärtom, men alla måste vara öppna för varandras idéer.
– Arkitekter är byggare av drömmar. Eller de borde vara. Vi måste översätta en ägares dröm. Det är som att spela piano, du behöver två händer för att skapa något vackert, säger han.
Relationen med ägarna till huset var bra från första stund.
– Det var spännande att diskutera med Jesús om vårt drömhus, han räknade, skapade några utkast och kom tillbaka för att diskutera och sammanställa den slutliga utformningen. Vi hade väldigt roligt, säger Mar Cruz Cañadas.
– Vi ville inte återställa eller restaurera huset, det behövdes ett nytt grepp runt de befintliga resterna. Ägarna förstod, respekterade och uppskattade platsen, säger Castillo Oli.
Ägarna gillar avslappning, yoga och tysta vinterkvällar framför den öppna spisen, att titta på snön över landskapet genom de stora fönstren i rummet. De ville njuta av en plats som utstrålar positiva känslor, som bjuder in till att slappna av och skämma bort sinnena.
Jesus Castillo Oli (född 1966) fick sin arkitektutbildning vid universitetet i Valladolid och specialutbildning i Madrid. Han har varit verksam som arkitekt sedan början av 1990-talet med ett starkt intresse för förhållandet mellan gammalt och nytt.
– När jag kommer till en gammal ruin eller förfallen byggnad ser jag vad som finns kvar. Nästa steg är att använda alla mina sinnen för att få en känsla av vad som är möjligt att göra. Läget är nyckeln, hur solen rör sig, var den går ner, vilken belysning som behövs och om det krävs nya ljusinsläpp, säger han.
Mest uppmärksamhet har Jesus Castillo Oli fått för huset som kallas Den bebodda ruinen i grannbyn Porquera de los Infantes. Tillsammans med journalisten och ägaren Fernando Gallardo skapade han ett litet arkitektoniskt mästerverk i en ruin från 1970-talet.
– Jag brukar säga att vetenskap är nödvändig för att bygga hus. Men det räcker inte. Det behövs också intuition, att lyssna noga på vad som finns där. Landskapet runt huset, hur solen rör sig, spelar också en viktig roll för mig.
Arkitektur är ljus och speciellt i hundra år gamla hus. Inte bara ljuset i sig, men hur det speglar sig i och utanför huset. Därför är glas är så viktigt, säger han.
Trots att den spanska ekonomin har stora problem, till stor del orsakad av en gigantisk byggkrasch, ser Jesus Castillo en framtid för arkitekturen.
– Spanien behöver inte bygga ett nytt hus de närmaste 30 åren. Istället finns det utrymme för spännande och miljömässigt hållbara lösningar. Att bygga nytt i gammalt är en lösning som är både vacker, spännande och billig.
Mindre pengar och mer arkitektur, mer fantasi och känsla för "hemmet som är en skattkista", som Corbusier skrev. Betala mer till arkitekten om huset är billigt, inte tvärtom, säger han.
