Nordiska museet öppnar nu upp Sofis salong, ett rum som tidigare inte varit tillgängligt för allmänheten, för tillställningar och möten. Rummet är tillägnat museets medgrundare Sofi Hazelius och har restaurerats av Note Design Studio under konstnärlig ledning av Vanessa Gandy, Nordiska museet.
Sofis salong är beläget i museets södra kortgavel, ursprungligen kallad Kaféflygeln i ritningarna. Restaureringen har genomförts med hänsyn till både originalarkitektur och museets historia. Rummet präglas av tredelad symmetri och stora valvformade fönster i tre väderstreck, vilket skapar ett ljust rum med utsikt mot omgivningen. Salongen är uppkallad efter Sofi Hazelius, medgrundare till Nordiska museet.
– Att utveckla idén med Sofis salong har varit som en upptäcksresa i museets egen historia från Isak Gustaf Clasons handgjorda ritningar, till symbolik i material hittade i arkiven. Färgpaletten i Sofis salong är hämtad ur museibyggnaden – det ärgade koppartakets mintgröna nyans spelar huvudrollen. Kulören har fått rama in och framhäva portalerna och symmetrin. Den medvetna färgsättningen är inspirerad av Karin Larssons manér att använda kontrastfärger i portaler. En blinkning finns också i det inramade porträttet av Sofi Hazelius, säger Vanessa Gandy.
Arbetet har möjliggjorts genom stöd från Nordiska museets & Skansens vänner.
En plats med varierad historia
I originalritningarna av Isak Gustaf Clason kallades rummet Kaféflygeln och var tänkt som en serveringslokal för museets besökare, med stora fönster åt tre håll. Planen förverkligades dock aldrig, och lokalen har under åren använts som föremålsvård, museibutik och senare som klassrum. Efter en längre tid utan publik verksamhet har rummet nu öppnats som salong för möten och sammankomster.
Gestaltning i samarbete med samtida formgivare
Nordiska museet har en lång tradition av att arbeta med både dåtida och nutida kreatörer i museibyggnadens gestaltning. Bland tidigare medverkande finns Carl Eldh, August Strindberg och Carl Milles, och i modern tid bland andra Outi Pieski och Lone-Pia Bach.
Sofis salong är framtagen i samarbete mellan museet och Note Design Studio. Isak Gustaf Clasons planlösning från 1897 har återskapats, bland annat genom att en tillbyggd vägg tagits bort. Det 130 kvm stora rummet har en ny siktlinje mot södra fönsternischen och en indelning i tre delar med två portaler. En tidigare dold alkov utgör rummets mittpunkt.
Material och detaljer med koppling till museets formspråk
Golvet pryds av ett målat mönster som anknyter till vestibulens stensättning och museets symbolik med cirklar och kvadrater. De stora spröjsade fönstren skapar ljusspel i rummet och årstidernas skiftningar syns i rådhusvinet utanför.
Textilierna i salongen är framtagna i samarbete med Kasthall och Astrid. Möblerna har tillverkats av museets snickare efter ritningar från Note Design Studio, bland annat podier i furu och ett konferensbord i solid furu. Äldre möbler har restaurerats, bland annat tolv böjträstolar från museet som renoverats av Gemla i Småland. Pallarna i rummet är designade av Jonas Lutz.
Till minne av Sofi Hazelius
Sofi Hazelius (1839–1874) grundade Nordiska museet tillsammans med sin make Artur Hazelius. Hon spelade en viktig roll i uppbyggnaden av museets tidiga samlingar och den första utställningen 1873. Året därpå avled hon i barnsängsfeber. År 2018 mottog museet en gåva med ett oljeporträtt av Sofi, målat av Per Södermark 1867. Tavlan visas nu i Sofis salong. Vid upphängningen upptäcktes att ramens baksida har ett fyrpassmotiv, en symbol som återkommer i museets arkitektur och grafiska profil.
